Ibland hör man eller läser något som gör att man blir så där allmänt uppgiven och trött. Ibland så uppgiven och trött att man nästan saknar ord. Så var fallet imorse när jag i GP i en notis läste om hur Lindholmen centrum börjar planeras. I ett stycke står det att ” … Norra Älvstranden har tidigare fått kritik för den ensidiga planeringen med bostäder och arbetsplatser var för sig. – Men vi har lärt oss och vill blanda bättre nu, sa Anneli Hulthén (s).”
Alltså hallå – är stadsbyggnadsmänniskorna, polikerna m fl i Göteborg helt insnöade? Denna kommentar var med i tidningen idag den 14e juni, 2008. Man har byggt på Norra Ävlstranden i ett femtontal år nu och Göteborgs varvsområde var knappast det första att utvecklas i världen. Gjorde man verkligen ingen omvärldsanalys innan man satte igång, tittade på vad som hade fungerat bra och dåligt på andra ställen? Som jag har skrivit förrut så finns idag ingen själ, atmosfär eller kalla det vad man vill whatsoever i den nya bebyggelsen på Norra Älvstranden. Med andra ord är området en stor flopp när det gäller att bygga vad folk vill ha, vilket i mina ögon är en blandstad där man har nära till allt. Linnéstaden är ett bra exempel där boende, arbete, nöje och annan service existerar vägg i vägg.
Men, men, tänker inte bli allt för långrandig i mitt klagande utan skall försöka se saken från den positiva sidan. Anneli Hulthén med kompani verkar ju äntligen ha vaknat upp och bättre sent än aldrig, eller hur?
